coloured

Har ätit för mycket idag igen. Om jag fortsätter såhär kommer jag snart att bli riktigt, riktigt överviktig.

Jag kan väl försöka klämma fram någonting lite positivt också.

- Jag försöker faktiskt bli lite mindre blyg. Eller tja, jag jag i alla fall kommit på att jag inte vill vara den där tysta tjejen som aldrig säger ett ljud. Jag vill kunna prata med folk och jag vill försöka bli av med blygheten. Det är ju i alla fall ett steg framåt? Och idag på idrotten frågade jag ett par killar i klassen hur högt de hoppade på höjdhoppet (de liksom bara flög över 1,45! :O). Vad extremt omärkvärdigt det låter, men för mig är det faktiskt en bedrift. För ett tag sedan hade jag aldrig själv börjat säga någonting till någon av killarna i klassen. Att de inte hörde mig idag (och en av mina kompisar fick skrika och fråga istället) är väl oviktigt. Huvudsaken var ju att jag faktiskt tänkte fråga dem. Nu blev det ju bara en fråga rakt ut i luften.

- Jag har bestämt mig för att sluta skära mig. Åh, jag hatar verkligen att skriva så... skära mig. Det låter så fruktansvärt fel! Men hur som helst så ska jag försöka sluta nu. Det är inte direkt så att jag vill sluta, utan jag vill bara inte ha ben fulla av sår nu när det blir sommar. Det lär ju inte finnas någon chans för mig att gå runt i shorts eller liknande om jag fortsätter som jag gör nu. Dessutom lovade jag mig själv för ett par månader sedan att jag skulle sluta när det blev maj.
Jag ska sluta för att jag inte vill ha sår, men samtidigt känns det lite sorgligt på något sätt. Jag gillar att ha såren där, bara ingen annan ser dem. Det känns tryggt. Jag gillar att se blodet, gillar att se hur huden öppnar sig. Tycker om känslan jag får, för vad det nu än är för känsla så är den äkta. Leendet som ibland sätter sig på mina läppar är äkta.

Åh, nu låter det ju som att jag gör någon slags propaganda för självskadebeteende eller något. Det är självklart inte menat så! Ingen borde börja skada sig själv, det är bara dumt. För i slutändan är ändå nackdelarna mycket större än fördelarna (om det nu finns några fördelar?).
Nej, vad jag ville ha sagt är att jag ska sluta nu.

Det finns två olika sidor av mig, och här kommer väl båda fram. En förnuftig och en... inte så förnuftig. Jag väljer att kalla den oförnuftiga för realistisk. Det är ju så jag egentligen ser på saker och ting, medan den förnuftiga sidan är hur jag borde se saker.

Nej, nu har jag tjatat tillräckligt mycket. Vilket långt och ointressant inlägg det blev.