- en fet själ i en smal kropp

"Den bästa bantningskuren är ju lätt knäckebrödshål och utspätt vatten"

Så sa en kille i klassen för ett par dagar sedan när vi hade gruppdiskussioner på biologin (vi råkade komma in på knäckebrödshål när vi skulle prata om ozonhålet).
Det är nästan så att man skulle kunna tro att det är vad han lever av, så smal som han är. Men retligt nog äter han massor av godis, pizza, chokladbollar och allt vad det nu är. Han är fet på innuti, i hjärnan, men inte på utsidan. Av någon anledning stör jag mig på såna personer. Kanske för att jag själv dkulle vilja vara sådan? Tänk bara, att aldrig bry sig ett skit om vad man äter och ändå inte gå upp ett gram i vikt.
Livet är orättvist.

Kommentarer
Postat av: Joanna

haha. det var faktist ganska roligt sagt :P typiskt min dåliga humor.



sånn är min syrra med - supersmal, prefekt kropp och lever på start-müsli, oboy, smörmackor, tonvis med godis chips och läsk osv. går inte upp ett skit. tränar 1 gång per vecka, inte mer. ser ändå perfekt ut.



medans jag kämpar som fan efter en sånn kropp. min högsta önskan. äter så nyttigt jag kan (o lite visserligen) och tränar varje dag i veckan i princip.

varför ska de vara så jävla orättvist?

2009-01-29 @ 21:00:40
URL: http://livetsomjoanna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0