- flash
Tisdagskvällar innebär ångest, och igår var inget undantag.
Ångest över idrotten, ångest över engelskaredovisningen. Mest idrotten, såklart.
När blev det såhär? Sen när tycker jag att en vanlig idrottslektion är mycket värre än att stå och prata inför hela klassen, vilket jag är livrädd för?
Jag har ju alltid avskytt allt som har med skolidrotten att göra, men tidigare var det främst lektionerna jag ville slippa. Nu vill jag bara låta bli att byta om. Speciellt nu, idag, denna vecka, denna månad, alltid. Men nej, idag var det hemskt.
Rivsår på benet. Nya, klarröda, relativt många rivsår. Lycka till att försöka dölja dem?
Jag vet inte om någon såg. Jag hoppas inte. Det hade varit hemskare än hemskast. Pinsammare än pinsammast. Värre än värst.
Nu när allt det här är över är jag glad. Det är ju trots allt en hel vecka kvar tills nästa ombytestillfälle.
