- då vill jag kräkas

Någon natt, minns inte när, drömde jag att jag spydde. Det kom i "vågor", mer och mer, utan slut.

Jag blev glad varje gång jag spydde mer. Det kändes bra, som en lättnad att bli av med allt som låg i magen.

Jag vill inte spy på riktigt. Bara ibland. Men det spelar ingen roll, jag kan ändå inte. Varför gör det mig arg, att jag inte spyr när jag vill?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0