coloured

Varför måste jag alltid vara så himla svartsjuk?
Jag klarar inte av att mina kompisar träffas utan mig, jag får nästan panik. Att veta att de är tillsammans och har roligt, medan jag sitter här och ruttnar bort.

De ska visserligen komma hit sedan. Är på stan nu och ska köpa present till mig, eftersom jag snart fyller år. Då är det klart att jag inte får följa med, men ändå... det är jobbigt.
Det värsta är att jag vet hur jävla kul de kommer ha när de går där i affärerna och letar. Hittar massor av oseriösa saker, utbrister "Åh, DET HÄR köper vi!". Asgarv.

Jag vill också vara med och skratta. Vill också ta del av det roliga.
Men jag antar att det inte alltid går. Jag har ju varit med och köpt presenter till de två av kompisarna som har fyllt i år, och det har varit galet roligt. Jag antar att det är samma sak när de köper till mig.

Jag undrar om jag får godis. Säkert. Då kommer jag ju inte kunna låta bli att äta det. Fan.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

MEEEEEEN, något positivt i alla fall! Så himla glad blev jag. Imorse när jag vägde mig visade vågen mindre än någonsin (med den här längden, förstås).
5:an var borta från displayen på vågen. 49,8 stod den på. Lycka.
Visserligen lär jag gå upp massor nu, men jag är bara så himla glad över att ha fått se den där 4:an i början. Det trodde jag aldrig skulle inträffa.