- it's slowly killing me
Det är fan inte möjligt att hata skolidrotten så mycket som jag gör. Varje tisdagskväll innebär ångest, onsdagsmorgonar ger mig ångestångest och för att inte tala om just innan idrotten... ångestångestångest!
Egentligen är det nog inte själva idrotten jag avskyrmest, även om den också är hemsk. Det är snarare faktumet att jag inte kan gömma mig bakom mina kläder när jag tvingas byta om. Jag kan inte dölja mina armar, mina ben, min mage, hela min kropp totalt, och det är vad som oroar mig mest. Vill inte att alla ska se mig, vill inte att alla ska äcklas av mig.
Ångesten kväver mig. Jag orkar inte med det här varje vecka i två år till, jag gör verkligen inte det.
Egentligen är det nog inte själva idrotten jag avskyrmest, även om den också är hemsk. Det är snarare faktumet att jag inte kan gömma mig bakom mina kläder när jag tvingas byta om. Jag kan inte dölja mina armar, mina ben, min mage, hela min kropp totalt, och det är vad som oroar mig mest. Vill inte att alla ska se mig, vill inte att alla ska äcklas av mig.
Ångesten kväver mig. Jag orkar inte med det här varje vecka i två år till, jag gör verkligen inte det.
- normalt, vad är det?
De senaste dagarna har jag nog ätit ganska normalt. Eller, vad defineras som normalt? Är det vad den motiverade, peppade jag äter på en dag, dvs. ca 700-800 kcal? Eller 2000 kcal, som man ska få i sig?
Jag syftar snarare på det sistnämnda. 2000 tjockiskalorier. Jag har inte ens räknat, så jag vet faktiskt inte. Tror dock att jag har legat där någonstans de senaste dagarna - har inte hetsat särskilt mycket i alla fall, tur det.
Nu känner jag mig bara alldeles för fet. Fetare än fetast. För fet för att få leva i den här jävla världen.
Ångest!
Jag syftar snarare på det sistnämnda. 2000 tjockiskalorier. Jag har inte ens räknat, så jag vet faktiskt inte. Tror dock att jag har legat där någonstans de senaste dagarna - har inte hetsat särskilt mycket i alla fall, tur det.
Nu känner jag mig bara alldeles för fet. Fetare än fetast. För fet för att få leva i den här jävla världen.
Ångest!
- ben&jerrys
Jag har planerat att äta glass i morgon.
Äckel? Ja.
Hets på sötsaker? Ja.
Man kan fråga sig varför jag gör det här. Förmodligen har jag förlorat kontrollen, och vet du vad? Det känns för jävligt.
Äckel? Ja.
Hets på sötsaker? Ja.
Man kan fråga sig varför jag gör det här. Förmodligen har jag förlorat kontrollen, och vet du vad? Det känns för jävligt.
- on my own
Tårarna rinner - töntigt men sant.
Vi skulle ju göra det här tillsammans, hata tillsammans, önska att vi slapp tillsammans.
Tydligen hade jag fel - nu blir det bara jag som lägger all min energi på att innerligt önska att jag inte behövde genomföra det här.
Nu blir jag ensam och det skrämmer mig.
Vi skulle ju göra det här tillsammans, hata tillsammans, önska att vi slapp tillsammans.
Tydligen hade jag fel - nu blir det bara jag som lägger all min energi på att innerligt önska att jag inte behövde genomföra det här.
Nu blir jag ensam och det skrämmer mig.
- nöjd?
De som är nöjda med sig själva kan inte förstå. Förstå hur det är att se jordens fulaste varelse när man tittar i spegeln, förstå hur det känns att hata sig själv mest av allt.
De kan nog inte ens föreställa sig...
Jag vill vara nöjd med mig själv, det vill jag faktiskt. Men om det innebär att jag måste se ut som jag gör - då kan det vara.
- dagen
Frukost - 120 kcal
Lunch - ca 250 kcal (?)
Mellanmål - 70 kcal
Middag - ca 300 kcal (?)
Totalt: 740 kcal
Förmodligen äter jag ett äpple till sedan. Hoppas att jag kan hålla mig till det, för då blir dagen rätt okej ändå.
Nu vill jag ut på promenad, men det är redan så jäkla mörkt! Då vågar jag ju inte, haha. Vilken fegis jag är.
- röd. död. röd. död. död. död.
Jag skulle hämta någonting på nedervåningen för en stund sedan, men var tvungen att vända tillbaka till mitt rum när jag hade kommit halvvägs. Varför? Jo, jag hade glömt att sätta på mig koftan, gick i bara linne.
Jag känner mig så begränsad, som att jag lever i ett fängelse. Kan inte göra si och så, bara för att jag då riskerar att någon råkar se mina armar (läs: min högra underarm).
Jag är livrädd för att någon ska upptäcka rivsåren. Det skulle leda till frågor som inte ens jag vet svaret på, frågor jag för allt i världen vill undvika. Om någon upptäcker mig är jag död inom tre röda sekunder.
Jag känner mig så begränsad, som att jag lever i ett fängelse. Kan inte göra si och så, bara för att jag då riskerar att någon råkar se mina armar (läs: min högra underarm).
Jag är livrädd för att någon ska upptäcka rivsåren. Det skulle leda till frågor som inte ens jag vet svaret på, frågor jag för allt i världen vill undvika. Om någon upptäcker mig är jag död inom tre röda sekunder.
- äckel
Jag är så jävla äcklig, kan inte sluta äta. Frukt, yoghurt, mackor. Det tar aldrig slut! Jag måste skärpa mig, i mrogon kommer jag väga 3 kg mer än jag gjorde i morse. Minst. Fy fan, jävla äckel!
- all my problems are for me
Ännu en gång vill jag låsa upp bloggen. Ännu en gång tänker jag att jag ska vänta lite till.
Om jag tar bort lösenordet kommer jag bara vara rädd. Rädd för vem som skulle läsa, rädd för vad de skulle tycka, rädd för att någon jag känner skulle hitta hit och inse att jag är jag.
Jag tror nog att jag väntar. En vecka, en månad, ett liv.
- inget plugg här, inte
Jag hade faktiskt tänkt ägna mig åt skolarbete ikväll, men hur mycket har jag pluggat? Knappt någonting.
Jag fick ångest över allt jag åt efter skolan (det var galet mycket!), så jag var tvungen att gå en promenad.
Jag är fetfetfet.
- ångestångestångest
Helvetes jävla fucking skit också!
Allt gick ju så bra. Jag var nere på 50,8. Bara lite till, och jag skulle komma under 50. Mitt mål.
Vad händer då? Jo, jag börjar ju såklart äta. Massvis av mackor. Jag måste ha tryckt i mig hur många som helst! Ångestångestångest. Skjut mig! Nu kommer jag säkert gå upp flera kilo, och behöva börja om från början igen. HELVETE!!!
Allt är bara skit just nu och jag förtjänar inte att leva.
- i'm a fake
Jag vet att jag har skrivit det här en miljon gånger redan - men jag är verkligen så fet och ful att jag inte står ut med mig själv.
Jag önskar att jag föddes till någon annan. Jag önskar att jag föddes smal och snygg.
Jag orkar inte det här längre!
- hets på äpplen
Fy fan.
Jag har ätit hur många äpplen som helst, säkert 4 stycken. Ångest! Visserligen var de små och jag åt väl inte riktigt hela, men ändå...
Om man ser från den ljusa sidan så kunde det ju varit mycket värre än äpplen.
Om man ser från den mörka (dvs. normala) sidan så kommer jag lätt överstiga 1000 kcal idag. FAN!
Ligger väl på 700-750 kcal nu. Ska äta middag sen också.
Jag har ätit hur många äpplen som helst, säkert 4 stycken. Ångest! Visserligen var de små och jag åt väl inte riktigt hela, men ändå...
Om man ser från den ljusa sidan så kunde det ju varit mycket värre än äpplen.
Om man ser från den mörka (dvs. normala) sidan så kommer jag lätt överstiga 1000 kcal idag. FAN!
Ligger väl på 700-750 kcal nu. Ska äta middag sen också.
- rubrik
Jag är tjockast och fulast.
Jag var (är?) sugen på mackor också.
Jag var (är?) sugen på mackor också.
- mormor och morfar = fika
Igår kväll kände jag verkligen på mig att vi skulle åka till mormor och morfar idag. Jag bara visste det, trots att ingen hade sagt någonting.
Självklart hade jag rätt. "Ska vi åka till mormor idag och plocka svamp?" frågade mamma nyss. Jag fick världens panik, för att åka dit innebär FIKA. Inte en chans att slippa undan!
Jag sa att visst, vi kunde åka. Annars skulle mamma bara bli sur och börja tjata om varför jag inte ville. Som tur var började min syster gnälla om att hon inte ville följa med och plocka svamp. Då sa jag att jag inte heller ville.
Nu vet jag inte hur det blir. Förhoppningsvis slipper jag åka dit. Annars får jag panik.
Självklart hade jag rätt. "Ska vi åka till mormor idag och plocka svamp?" frågade mamma nyss. Jag fick världens panik, för att åka dit innebär FIKA. Inte en chans att slippa undan!
Jag sa att visst, vi kunde åka. Annars skulle mamma bara bli sur och börja tjata om varför jag inte ville. Som tur var började min syster gnälla om att hon inte ville följa med och plocka svamp. Då sa jag att jag inte heller ville.
Nu vet jag inte hur det blir. Förhoppningsvis slipper jag åka dit. Annars får jag panik.
- make me perfect
Det är ofattbart hur någon kan vara så jävla fet, ful och äcklig som jag är. Jag är så in i norden trött på att vara jag, att alltid vara sämst på allt. Varför kan alla andra bättre? Varför kan jag inte fly från mig själv, min kropp, min hjärna?
- dagens matfunderingar
Frukost - 160 kcal
Lunch - 300 kcal (??)
Mellanmål - 120 kcal
Totalt: 580 kcal
Och dagen är inte alls slut än. Ska ju äta middag, och sen blir det kanske något äpple eller så. Förhoppningsvis.
Om jag har tur får jag äta varma koppen + macka (eller nåt) till middag = 200 kcal. Då är jag uppe i 780 kcal. Lyckas jag med att bara äta ett äpple sen också blir det väl ca 850 kcal idag. Det får väl duga.
Dock har jag svårt att tro att mamma skulle låta mig äta soppa och macka. Jag får säga att jag åt mycket mat i skolan, och därför inte behöver så mycket ordentlig mat nu. Undrar om hon går på det? Tveksamt.
Hur som helst hoppas jag att jag är på humör för att gå promenad sen också. Jag vet inte om jag orkar tvinga mig själv.
- våfflor - nej tack
Familjen ska äta våfflor till middag i morgon, och jag har redan panik över det. Jag vill verkligen inte ha våfflor, finns det något värre? Skulle inte tro det.
Jag måste bara äta något annat. De andra kommer tycka att jag är knäpp, men det skiter jag nästan i. Hellre det än att äta våfflor och grädde. Fy fan.
Frågan är bara vad jag ska äta istället?
Jag måste bara äta något annat. De andra kommer tycka att jag är knäpp, men det skiter jag nästan i. Hellre det än att äta våfflor och grädde. Fy fan.
Frågan är bara vad jag ska äta istället?
- jag är ett äkta freak
Jag är ett planeringsfreak. Jag planerar alltid vad jag ska äta för frukost dagen därpå. Inte alltid jag håller det förstås, men jag vill kunna ha kontroll i förväg. I morgon hade jag t.ex. tänkt äta en yoghurt jag köpte idag (106 kcal) + ett äpple. Fan vad mycket det låter! Men jag har inte ork till att gå runt i skolan och vara så hungrig att jag knappt kan stå eller sitta.
Planeringsfreak - kontrollfreak. Vad är skillnaden?
- en tanke
Jag fundrade på en sak.
I den här bloggen var det ju tänkt att jag skulle skriva ner mina tankar om allt möjligt. Allt jag inte vill att folk ska få reda på, men som jag ändå måste få ur mig på något sätt.
Vad skriver jag om då? Mat, mat, ångest, mat.
Det beror på att mitt liv går ut på att tänka, fundera och resonera över mat. Vad jag kan äta, när, hur jag ska undvika, om jag kan äta det och det, hur många kalorier jag har fått i mig.
Tänk om någon skulle läsa mina tankar. Fan vad uttråkad den där stackars människan skulle bli.
I den här bloggen var det ju tänkt att jag skulle skriva ner mina tankar om allt möjligt. Allt jag inte vill att folk ska få reda på, men som jag ändå måste få ur mig på något sätt.
Vad skriver jag om då? Mat, mat, ångest, mat.
Det beror på att mitt liv går ut på att tänka, fundera och resonera över mat. Vad jag kan äta, när, hur jag ska undvika, om jag kan äta det och det, hur många kalorier jag har fått i mig.
Tänk om någon skulle läsa mina tankar. Fan vad uttråkad den där stackars människan skulle bli.
- you're gonna burn in hell
Ångest.
Jag är inne i en dålig period nu, med alldeles för mycket mat. Eller nej, alldeles för mycket yoghurt och flingor. Jag knarkar yoghurt för tillfället, och jag måste lägga av med det.
Ibland känner jag mig pepp, när jag är mätt. När jag är hungrig är jag inte alls lika motiverad, varför måste det vara så? Varför kan jag inte alltid bara vara totalt osugen på att äta?
Åt helvete med hunger. Åt helvete med mat. Åt helvete med mig.
Jag är inne i en dålig period nu, med alldeles för mycket mat. Eller nej, alldeles för mycket yoghurt och flingor. Jag knarkar yoghurt för tillfället, och jag måste lägga av med det.
Ibland känner jag mig pepp, när jag är mätt. När jag är hungrig är jag inte alls lika motiverad, varför måste det vara så? Varför kan jag inte alltid bara vara totalt osugen på att äta?
Åt helvete med hunger. Åt helvete med mat. Åt helvete med mig.
- these cuts and bruises all are self-inflicted
Om man utgår från vad man har fått läsa och liknande: de flesta som skadar sig själva gör det för att de vill omvandla sin psykiska smärta till fysisk smärta, där de kan förstå varifrån den kommer.
Det stämmer inte alls in på mig. Jag vet exakt varför jag känner som jag gör, jag vet vad jag gör för fel och hur jag kan undvika det. Problemet är att när ångesten kommer, när min hjärna börjar skrika "Varför, varför, VARFÖR??", så kan jag inte bara ignorera det. Jag måste känna att jag i alla fall försöker bli av med alla de där känslorna. Kanske gör jag det för att straffa mig själv också, jag är inte värd bättre.
Det är då den där säkerhetsnålen kommer fram. Ibland vill jag använda rakhyveln jag snattade från badrumslådan, men jag vågar inte. Jag blir livrädd bara av att titta på den. Men någon gång. Någon gång ska jag våga.
- ångest
Fy tusan för ångest! För en gångs skull är det inte pga att jag har ätit för mycket. Det är inte för att jag är fet. Jo, visst beror det på de där sakerna, men inte till största delen.
Jag vill vara perfekt. Utan att anstränga mig, utan att behöva tänka på vad jag äter, vad jag gör. Jag vill inte hata mig själv som jag gör nu.
Men grejen är att jag inte vill tycka om mig själv. Inte som jag är nu, inte när jag ser ut såhär. Jag skulle nog inte lyckas ens om jag försökte bygga upp mitt självförtroende, men det skulle säkert gå litegrann i alla fall.
Men jag vill inte. Jag förtjänar inte att må bra, jag gör verkligen inte det.
Världen förtjänar inte mig. Jag förtjänar inte världen. Eller hur man nu säger. Vad jag menar är i alla fall att jag är för dålig för världen. För fet, ful, äcklig. Vad är det för mening med att jag finns när jag ändå bara är i vägen och aldrig gör någonting bättre för någon?
Jag vill vara perfekt. Utan att anstränga mig, utan att behöva tänka på vad jag äter, vad jag gör. Jag vill inte hata mig själv som jag gör nu.
Men grejen är att jag inte vill tycka om mig själv. Inte som jag är nu, inte när jag ser ut såhär. Jag skulle nog inte lyckas ens om jag försökte bygga upp mitt självförtroende, men det skulle säkert gå litegrann i alla fall.
Men jag vill inte. Jag förtjänar inte att må bra, jag gör verkligen inte det.
Världen förtjänar inte mig. Jag förtjänar inte världen. Eller hur man nu säger. Vad jag menar är i alla fall att jag är för dålig för världen. För fet, ful, äcklig. Vad är det för mening med att jag finns när jag ändå bara är i vägen och aldrig gör någonting bättre för någon?
- kaffe med mjölk
Nu sitter jag här och dricker kaffe (ca 1 dl kaffe och exakt 1 dl mjölk). Andra koppen är jag inne på, vilket innebär 80 kcal. Jag ska inte äta någonting mer till frukost än det här. Nej, det ska jag inte.
Har sovmorgon idag, börjar om ungefär en och en halv timme. Mycket skönt. Jag tycker om sovmornar (är det ett ord?), då behöver man inte äta massa frukost, och man hinner inte heller bli så jävla hungrig innan man äter lunch i skolan. Varför kan vi inte börja sent varenda dag?
Har sovmorgon idag, börjar om ungefär en och en halv timme. Mycket skönt. Jag tycker om sovmornar (är det ett ord?), då behöver man inte äta massa frukost, och man hinner inte heller bli så jävla hungrig innan man äter lunch i skolan. Varför kan vi inte börja sent varenda dag?
